Måste man be om ursäkt för att ha en åsikt?

Jag läste ett intressant inlägg på en annan blogg i morse. Det är en tjej som heter Emma Willblad som reflekterade över hundavel och vilka hundar som kan användas i avel. Även om Emma har helt andra hundraser än jag så är kärnfrågan viktig och det är bra att den tas upp. Det var ett bra inlägg utan pekpinnar, moralkakor och ingen hängdes ut utan hon beskrev bara sin syn på det hela som fick mig att tänka över mycket av det hon skrev.

Men det som verkligen fick mig att reagera var när hon avslutade med "Jag vet att risken finns att jag nu blir halshuggen". Hade det varit ytterligare ett av alla jag-kan-allt-och-jag-är-bäst-inlägg hade det varit en sak, men de skulle å andra sidan aldrig be om ursäkt.
Det är så otroligt tråkigt att vi inte kan ha en diskussion angående våra hundar utan att vara fullt förberedd på att bli attackerad. Jag ser det också ofta på Facebook, personer som tar mod till sig att skriva om något ämne och måste börja med "inga påhopp tack!".

Hur kommer vi någonsin någonvart om vi antingen måste tassa runt på tå eller be om ursäkt varje gång vi har en åsikt. Alla uppfödare har med största sannolikhet olika syn på hundavel och urval i och med att vi alla har olika bakgrund och behov. En Vorsteh som ska bo och jaga i Skåne behöver helt andra kvalitéer än en Vorsteh som ska bo i norrland och jaga i skogen och på fjället. Då kan jag som uppfödare omöjligt ha samma urvalskriterier som en uppfödare i Skåne. Ska jag då behöva be om ursäkt för att jag framför mina erfarenheter, tankar och åsikter? Skulle inte tro det! Vi kan fortfarande lära oss otroligt mycket av varandra.


Jag rekommenderar verkligen att du läser Emmas inlägg, hon tog upp flera bra tankar. Vill du det kan du göra det här.

Lillan. Liten, udda men med en åsikt som räknas!