Morgonrutiner

Det är så skönt att kunna ligga och dra sig lite på mornarna. Att inte behöva slänga sig ur sängen för att snabbt komma ut med valparna.

Det är så kul hur hundarna har sina olika morgonrutiner. Pärla och Tena ska alltid ut i hundgården så fort som möjligt. De vill hålla koll på allt som händer och paxa bästa liggplatsen.

Indra går inte upp förrän jag gör det. Hon kan ibland snabbt springa ner för att äta sin frukost men kommer lika fort upp igen. Oftast har hon mat kvar i munnen då som hon tuggar klart bredvid mig i sängen. Hon är verkligen livrädd att åka ut i hundgården.

Till och med Lillan har börjat sova ut nu. Jag tror det har med löpet att göra, oftast brukar det det. Hundarna blir tonåringar och kroppen behöver sömn. Även om valptiden är så rolig är det så skönt när de mognar och finner sin plats i flocken :-)

Järnladyn Indra

Järnladyn Indra, en dam ut i klospetsarna som innehar sån pondus och auktoritet att hundar lämnar rummet när hon kommer in. Och hon är min hund, det har hon bestämt. Och jag är hennes. Det finns absolut ingenting hon inte skulle göra för mig.
Visst har vi våra diskussioner, ganska ofta faktiskt. Indra har en besserwisser attityd som hon även kan ha mot mig. Men när det verkligen gäller, när det är allvar, då lyder hon min minsta vink.

Just hennes översittarfasoner kan reta gallfeber på mig. Jag måste ständigt övertyga henne om att jag har rätt och att hon ska lyssna på mig, vilket hon kan göra, motvilligt, efter att ha ifrågasatt mig ett antal gånger.

Men herrejävlar vilken hund hon är, helt outstanding. Hon har sån kapacitet och det ställer krav på mig att rycka upp mig och göra mitt bästa. Hon tar sitt arbete på största allvar och gör inte jag det som hundförare kör hon sitt eget race men går jag in med samma attityd som hon har, att satsa 150 %, då har jag hennes respekt och hon gör allt jag ber henne om.

Till Anders och Fredrik!

Jag tittar mycket på hästsporten som har kommit så otroligt mycket längre än vad hundbranschen gjort. En väldigt stor skillnad är att det i hästvärlden finns förebilder som är medvetna om att de är just förebilder.

Det blev så tydligt här om dagen när två av Sveriges största hundprofiler skriver om varandra på sina egna bloggar. Har ni missar det? Det är Fredrik Steen och Anders Hallgren jag syftar på. Två otroligt inflytelserika personer som förmodligen inte inser hur mycket deras beteende påverkar hur andra beter sig i olika medier.

Jag förstår mycket väl behovet att skriva av sig, att ge sin syn på det hela, men va fan, skriv vem det handlar om, majoriteten vet det ju ändå. Är det konstruktivt så varför inte? Jag personligen upplever det mer negativt när det hänvisas till "välkända hundexperter" och "äldre man som också är så kallad hundpsykolog", det känns man är tillbaka i skolan där alla talade bakom ryggen på varandra och använde smeknamn så att bara vissa utvalda skulle förstå vem det var som man talade om.
Allt som oftast skrivs inte namn ut på den/de som diskuteras utan de nämns med en term som just ett fåtal känner igen eller så skrivs endast initialerna ut, då oftast efter att en tråd pågått en stund. Och fenomenet beror inte enbart på att det är enklare att skriva, så här var det långt innan sociala medier fanns i mobilen.

Så vart vill jag då komma med detta inlägg? Jo, Anders och Fredrik, ni är två av våra få förebilder, hur ni beter er sätter tonen för hur resten av hundsverige beter sig på bloggar, forum och på sociala medier. Man kan till och med säga att ni präglar oss. Ta gärna en minut och fundera över det för det är ni som har makten att forma framtiden!

Är du nyfiken på vad de är oense om? Följ länkarna och bilda din egen uppfattning :-)

Go'kväll med Barbro Börjesson och Fredrik Steen kan du se här.
Anders Hallgrens inlägg kan du läsa här.
Fredrik Steens inlägg kan du läsa här.

Jag längtar

Jag fick en sån plötslig längtan efter hösten. Det är nog första gången jag får såna känslor när våren närmar sig, jag brukar vanligtvis längta efter kommande årstid. Det måste bero på alla fina jaktbilder som omger mig i alla medier.

Som du ser så är Måra med när vi hämtar hem älgen. Jag försöker att, så ofta det går, ta med hundarna från det att de är valpar. För valpen är det en del i den viktiga socialiseringen där den får vänja sig vid att det finns människor, maskiner, andra hundar och döda djur och för de vuxna hundarna är det en del av vardagen, att samsas med alla andra.
 

Stel och träningsvärk

Måndag innebär ny vecka och tid för att vila upp sig. Helgen har varit intensiv men otroligt rolig och givande. Jag har varit på handlerkurs för Naomi van Mourin och satan i gatan vad hon kört med oss. Ställ upp hunden, spring tre varv, ner på knä och ställ upp hunden, upp och stå, spring två varv, ner på knä och ställ upp hunden snabbt, upp igen och springa fram och tillbaka, stå upp och ställ upp hunden, spring två varv, ställ upp hunden och så har vi fyllt dagarna. Jag måste definitivt träna mina egna ben så jag inte ser ut som en flodhäst när jag försöker resa mig upp från knästående, de blir lite spagettiliknande efter ett tag.

Naomi är 19 är och har vuxit upp med Juniorhandling och hundutställningar. Hon är rak på sak och lindar inte in något utan berättar vad som krävs av oss om vi vill nå framgångar även nere på kontinenten. Jag personligen tycker att det är väldigt uppfriskande, jag kommer aldrig bli bättre om jag inte får konstruktiv kritik.

Jag har givetvis fotat en massa men jag glömde att bita till mitt minneskort så jag måste vänta tills Annelie mailar över alla bilder :-)

Datastrul

Datorn har bråkat med mig i några dagar och har hängt sig varje gång jag försökt ladda upp bilder. Nu såg jag att bilderna från Sollefteå publicerats så då fungerar det förhoppningsvis.

Håll tummarna för jag har massor att visa :-)

Sollefteå i bilder

Det är alltid lika rolig att vara på hundutställning. Hundraser som jag aldrig annars kommer i kontakt med är nu samlade under ett och samma tak. Här kommer några bilder från utställningen.

 

Parningstankar

Jag funderar på om någon av hundarna ska paras i vår/sommar. Efter förra kullen sa jag till mig själv att det skulle dröja väldigt länge innan vi hade en kull valpar igen men då hade jag fullt upp med träningshallen, utbildningar, kurser och allt annat runt om. Nu ser det hela lite annorlunda ut och jag kan förfoga mer över tiden.

Så den stora frågan är: Tena eller Indra?

Indra-  fördelen är att hon haft en kull innan så jag vet lite vad jag har att vänta mig, nackdelen är att jag skulle önska lite mer utvärdering av den tidigare kullen innan vi parar henne igen.
Tena - nackdelen för henne är att hon idagsläget inte är visad på varken utställning eller jaktprov men fördelen är att hennes rykte gör att vi ändå har intresserade valpköpare samt att det är första kullen för henne vilket alltid är spännande.

Charlie

Charlie har inte tyckt att det är så jätteroligt med hundutställningar. Eller egentligen är det inte själva utställningen i sig som är problemet utan han tycker inte om att människor tar på honom. Och tycker han inte om det så berättar han det.

Han har blivit rapporterad en gång för att han morrat åt domaren, vilket självklart inte är bra. Problemet med Charlie var att han fick bestämma själv hur han ville ha det och han berättade det genom morr och visa tänderna. Så vi bestämde oss för att sluta fråga honom om han tycker det är okej och tog själva kontroll över situationen. Han tycker fortfarande inte det är superkul men jag kände inte ens ett muller från honom (alltså om han hade morrat tyst) så det går åt rätt håll.

Jag ska skriva ihop mer sammanfattat hur jag tänkt när vi började träna med honom, förhoppningsvis den här veckan :-)
Behöver du hjälp med din hund inför hundutställningar eller någon annan aktivitet så maila mig till jemtcraft@gmail.com, allt går att lösa på ett sätt eller ett annat.

Återhämtning efter helgen

Jag är helt slut efter helgen. I lördags var det inofficiell hundutställning i , tanken har ju varit hela tiden att jag skulle ställa Diesel, Indra och Tratt igen men jag ställde in det. Jag kände att jag inte orkade få ihop tillräckligt med kraft för att få ut något positivt av att ställa ut dem. Men jag åkte med för att ställa ut en annan hund, Field Spanieln Charlie

Det var hur kul som helst, vi hade jättetrevligt och det gick kanonbra. Men trots att jag egentligen inte hade mer att göra än att visa honom så är jag fortfarande helt tom i kroppen, nu, två dagar senare. Igår kändes det som om jag hade festat hårt en hel vecka, så trött och sliten kände jag mig. Det är fruktansvärt jobbigt att det ska ta så mycket energi av mig, att göra något roligt men veta att jag sedan kommer vara helt utslagen i några dagar efter.

Det blåser kalla vindar

Tratt 8,5 månad a.k.a Nicki, eller Jemt Craft Scarlett Witch som hon heter i stamtavlan kisar mot kameran i solen. Härligt väder ute idag med det blåser så det är riktigt kallt.

// Tratt 8.5 months a.k.a Nicki, or Jemt Craft Scarlett Witch as she is named in the pedigree squinted at the camera in the sun. Lovely weather out there today with the wind so it's really cold.

On the top of the world!

Jag och Måra gick högst upp på berget bakom vårt hus. Det är så häftigt att gå upp där och njuta av den milsvida utsikten. Bara skog, sjöar och myrar så långt ögat når.

// Me and Måra went to the top of the mount behind our house. It's so cool to go up there and enjoy the view. Just trees, lakes and mire as far as the eye can see.

Längtar!

Snart är det påsk och jag längtar verkligen! Påsk innebär umgänge med släkt och vänner och soliga dagar med skoteråkning, isfiske, kolbulle och bara njuta av den underbara vårvintern.

Förra året var påsken så sen så det blev inte mycket till snöaktiviteter då och året innan var jag så fruktansvärt förkyld, jag och Palla låg däckade både två och ingen ville umgås med oss med rädsla för att bli smittade. Så i år ska jag ta tillvara på påsken, hoppas bara snön blir kvar.

// Soon it will be Easter and I can't wait! Easter for me means socializing with my friends and family and sunny days with snowmobiling, ice fishing, kolbulle and just enjoy the wonderful end of winter.

Last year Easter came so late so there was not much snowactivities to do and the year before I had a terribly cold, me and Palla were both so sick that nobody wanted to hang out with us in fear of becoming infected. So this year I will take advantage of Easter, just hope the snow will remain.

Vill inte!

En stor nackdel med att bo på landet är att koppelträningen blir lidande. Är hundarna följsamma är det lättare att ha dem lösa än hålla reda på en bunt koppel.

Men det blir inte alltid uppskattat av hundarna. Under en promenad ner till torven lade hon sig ner med framtassarna i kors och ville inte gå. Lillan är en hund som är väldigt svår att övertala, vill hon inte då gör hon det inte, så enkelt är det. Men det är en stor del av hennes charm <3

// A major disadvantage of living in the country is that the leashtraining with my dogs will suffer. If my dogs following me it is easier to have them loose rather than holdning on to a bunch of dog-leads.

Leashtraning is not always appreciated by the dogs. During a walk down to the peat Lillan lay down with her frontpaws crossed and did not want to go. Lillian is a dog that is very difficult to persuade, if she doesn't want to do something then she doesn't do it, it's that simple. But that is a big part of her charm <3

 

Slitvargen!

Jemt Craft Indra hösten 2012. Redan då utmärkte hon sig som ett kraftpaket som aldrig ger upp. Utan att tveka slängde hon sig ut i vattnet och började dra älgen mot strandkanten.

Jag har aldrig träffat en hund med sån inneboende kraft som Indra har, alla våra hundar har arbetsmoral men hon är så fysisk, en riktig slitvarg!

// Jemt Craft Indra autumn of 2012. Even then, she distinguished herself as a powerhouse that never gives up. Without hesitation, she threw herself into the water and began to pull the moose towards the shore.

I have never met a dog with such inherent power that Indra has, all our dogs have the workethic but she is so natural, a real workhorse!

 

Gyllende eftermiddag

Dagarna blir längre och längre så förra veckan gick jag och Diesel sent en eftermiddag ner på läggdorna, solen var just på väg ner vilket gav snön ett underbart gyllene sken. Det är verkligen en underbar årstid nu.

// The days are getting longer and longer so, a late afternoon, last week I and Diesel went down to the fields, the sun was just going down which gave the snow a wonderful golden glow. It really is a wonderful time of year now.

Tack och lov!

Tack och lov för aktiveringsleksaker. De kan verkligen rädda en dag som inte är riktigt anpassad för utomhusaktiviteter.

Diesel är rolig. Han hade tråkigt idag men vägrade gå ut för det snöade för fullt. Han sprang till dörren men så fort jag öppnade tvärvände han och sprang fort som attan i i huset igen.

För att försöka sysselsätta honom tog jag fram en av aktiveringsbollarna vilket blev en succé. Han är duktig med dem och jobbar på tills han fått ut allt godis, Måra däremot är hopplös, hon försöker en liten stund sen sätter hon sig och piper för att de inte kommer ut tillräckligt fort.

Den här bollen som Diesel leker med på filmen har jag köpte på ICA Maxi och jag har för mig att den kostar runt en hundring, helt klart värt att investera i. En sån här kan också, med fördel, användas att servera hundmaten i (förutsatt att man ger torrfoder) om hunden behöver lite sysselsättning.

Fysträna på enkelt sätt

Säger jag ordet fysträning i samband med hundträning så brukar minen hos hundägaren väldigt fort bli väldigt plågad och även ett och annat stön kan förekomma. Men fysträning behöver inte alltid innebära pulsträning och intervaller.

När hunden springer är det snarare farten som håller den upprätt mer än koordinationen. Diesel kan jag se det väldigt tydligt på. Han far fram i skogen som en smidig gasell men skrittar han beter han sig som om han har arton ben att hålla reda på.

Att skritta hunden blir mer styrke-, koncentration- och koordinationsträning. Hunden använder då muskelgrupper som den normalt inte jobbar med samtidigt som den måste hålla fokus på vart den sätter fötterna för att inte snubbla på sig själv.
När jag går med en hund använder jag ett dragbälte, elastiskt koppel samt sele på hunden. Diesel som gärna drar lite använder jag Y-selen eller Nomeselen på men på en hund som går ganska sansat fungerar det jättebra med en vanlig promenadsele.

Sedan går jag i ett promenadtempo där hunden går så pass fort att den kan ta ut stegen men fortfarande går i skritt.

Det svåra kan vara att få hunden att förstå att den ska gå ut och framåt, ifrån oss samt att den får och ska lägga vikten framåt och dra. Men som precis med alla annan hundträning gäller det att vara tydlig, berätta för hunden när den gör rätt och så det viktigaste - ha tålamod! Bli inte arg på hunden om den inte fattar med detsamma och det är viktigt att det inte blir obehagligt, då kan det sluta med att hunden vägrar lämna din sida.

Promenaden med Diesel var säkert bara ca 5 km men ändå snarkar han nu gott i soffan. Så det är jobbigt, både för kroppen och för knoppen!

Jo, jag lever

Luften gick ur mig lite förra veckan. Lillan och Diesel försvann från tomten på fredagkvällen, Diesel kom tillbaka men Lillan lös med sin frånvaro. Mitt i natten fick jag en känsla och tog bilen för att köra en sväng och nästan nere vid länsgränsen fann jag henne <3. Lilla Lillan, jag är så kär i den hunden.

Följande dagar var jag seg, det var son jag aldrig vaknade till, plus att jag sov dåligt på nätterna. Nu har jag kommit på att jag ligger och spänner mig, inte konstigt att jag vaknar upp med nackont och luddig i huvudet.
I natt har jag sovit riktigt bra och känner mig piggare än på länge.

Lillan