Sidor

16 april 2015

Tenas första björn

 

# Throwback
Dagen började med att Tena fick tag på älg som hon släppte efter ca 1,5 km. Hon kom tillbaka, sökte upp mig och sprang sedan vidare upp i ett berg där det blev upptag igen. Där stod stilla i ett par minuter innan det gick loss, det gick undan men efter ca 400-500 m övergick det till gångskall och efter ytterligare 10-12 minuter blev det fast ståndskall.
Jag var helt säker på att Tena stod och skällde på en älg så jag hade ingen brådska. Jag tänkte att hon fick stå och skälla en stund så jag passade på att fika och började sedan smyga mig in på ståndet efter någon timma.

Hundra meter från Tena började jag misstänka att om det inte var en väldigt beskedlig älg så var det något annat. Dels hade hon rört sig ovanligt lite på ståndskallet och dels var det så tyst, inte en kvist som knakade. Ju närmare jag smög desto starkare blev tankarna om att det inte var älg.

Jag hittade ett gammalt skotarspår som jag följde så det gick hyfstat att smyga fram. Jag ville se Tena för att försöka få ögonkontakt med henne eller åtminstonde få se åt vilket håll hon stod och skällde. Till slut fick jag syn på lite brun päls i buskarna snett till vänster framför mig, Tena stod snett till höger. Det är bara brun päls som syntes så det gick inte att se vilken del på björnen det var, ännu mindre i vilken riktning den låg. Efter någon halv minut reste han sig lite och vred på sig men det gick fortfarande inte att se vilken kroppsdel det var. Med tanke på Tenas arbete med björnen, hon har stått så länge och skällt, så gällde det att inte hasta iväg skott. 
Jag trodde för en kort stund att björnen hade smugit iväg men Tena stod kvar i samma position och skällde så björnen hade alltså bara flyttat sig något steg. Jag smög fram ytterligare sju-åtta meter och då hade jag en smal öppning där jag såg att det rör sig lite i blåbärsriset, kanske 25 meter framför mig. 
Efter en kort stund fick Tena syn på mig och kommer springande mot mig, då ser jag hur björnen reser på huvudet i blåbärsriset och tittar rakt emot mig. Jag skjuter honom rakt i pannan och huvudet på björnen faller ner. Jag avvaktar i några sekunder och småspringer sedan fram mot björnen redo att skjuta igen men björnen var redan död. Då hade Tena skällt på björnen i mer än två timmar.

//Palla

1 kommentar: